tag:blogger.com,1999:blog-58320904237781885012024-03-14T01:26:15.202-07:00Intsektuakjon gorostiagahttp://www.blogger.com/profile/02899662980510393937noreply@blogger.comBlogger12125tag:blogger.com,1999:blog-5832090423778188501.post-87295554585006778992011-06-08T03:02:00.000-07:002011-06-25T13:59:51.938-07:00Zientzialariak eltxo batzuk aurkitu dituzte malaria gixotasuna trasmititzen dutenakIntsektu honek beste genetika bat dauka eta honek malaria gaixotasuna pasatzen du. Zientzialari talde batek Afrikan aurkitu zuen espezie hau. BBC esan duenez aldizkari batean. Oraindik ikerketan segitzen dute Parisen. Espezie hau arrapatzeko beste intsektu batzuen bidez egingo dute.<br />
<div><img src="http://img.informador.com.mx/biblioteca/imagen/266x200/529/528621.jpg" /></div><div>Anopheles ganbiae</div>jon gorostiagahttp://www.blogger.com/profile/02899662980510393937noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5832090423778188501.post-9900763802896866992011-06-06T02:56:00.000-07:002011-06-25T14:03:51.773-07:00Monarca tximeletak Mexicon gehitu egin dira.Adituak 2010 esan zuten erreportai batean tximeleten tenporada ona izan zela ala ere ez da heltzen beste urte hobeagoetan atera zuten portzentaia horrela baieztatu dute Mexicon adituak.<img src="http://img.informador.com.mx/biblioteca/imagen/266x200/532/531867.jpg" />jon gorostiagahttp://www.blogger.com/profile/02899662980510393937noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-5832090423778188501.post-37085921996687605512011-06-06T02:42:00.000-07:002011-06-13T03:44:56.837-07:00Kilkerrak hainbat teknika dituzte emeak erakartzeko.Australiako zientzialariak deskubritu dute kilkerrak hainbat teknika erabiltzen dutela meak erakartzeko adibidez altuago abesten dute ere makalenak lurrina botatzen dute erakartzeko horrela esan dute Sidneyen zientzialari batzuk.<div><img src="http://img.informador.com.mx/biblioteca/imagen/266x200/540/539226.jpg" /></div>jon gorostiagahttp://www.blogger.com/profile/02899662980510393937noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5832090423778188501.post-82156198279560784462011-06-06T01:36:00.000-07:002011-06-06T02:34:46.494-07:00Larben laguntzaz robotak agilagoak eta bigunagoak egin ahal dira.Larben tziribuelta arinak naturaren arinenk dira horregatik robotak agilagoak eta bigunagoak egin ahal dira esan dute Washingtonen.Orain arte robotak zentziaren laguntza arinak eta bigunagoak ziren baina aurrerakuntza honek asko lagundu du roboten eraikuntzarako.<img src="http://img.informador.com.mx/biblioteca/imagen/266x200/567/566189.jpg" />jon gorostiagahttp://www.blogger.com/profile/02899662980510393937noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5832090423778188501.post-7335173126946430962011-06-03T03:43:00.000-07:002011-06-06T02:36:56.672-07:00Larben kilometro bat merkatziaren trena paratu du.Millaka larbak merkantzia tren bat 3 hordutan paratu du Chinan. Trenak asko zapaldu ondoren pilotoak trena gelditu zuen. <div><img src="http://img.informador.com.mx/biblioteca/imagen/266x200/584/583312.jpg" /></div>jon gorostiagahttp://www.blogger.com/profile/02899662980510393937noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5832090423778188501.post-49155642105116393762011-05-30T07:34:00.000-07:002011-06-03T03:52:01.617-07:00Animalien sailkapena(handiago ikusteko sarreran sartu eta klikatu eskeman)<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiRgVZ1EYdCKgxOyQL1QrcNQ3PH_YHaKBdo0Prj-sgcyErJvgDht4WnZICqYTaIClqVI1R6IexBmqKfx4ouIC8qJJDl7Levd-Wphr1WGzUc04GKMOfr_1suRan8HUcGgnuYNJyuU7ve_Tph/s1600/animalien+sailkapena+2.JPG" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 328px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiRgVZ1EYdCKgxOyQL1QrcNQ3PH_YHaKBdo0Prj-sgcyErJvgDht4WnZICqYTaIClqVI1R6IexBmqKfx4ouIC8qJJDl7Levd-Wphr1WGzUc04GKMOfr_1suRan8HUcGgnuYNJyuU7ve_Tph/s400/animalien+sailkapena+2.JPG" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5613524733549898882" /></a><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3aeM4B4dmQgc36BzQT9pBFrn1pvEKXDSUQUJv4o_oLgzuP1OP0OqzQuvRxjoSpjbjGa9fKekjJgE5947UYOEWkQLP8irWDPchSH7F_xGLw-M0GupXTKn7dOZ5DPfJo6xN5CAadSbb3UDR/s1600/animalien+sailkapena+2.JPG" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><br /></a><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjpY0iXAY-XfeliZtEJvdIqCLeUCdovVI1gYbmjvD31EZWxmiHrOabR0Gc1MCmm0pVsf56MNfJ-RbWQVq9HzphMu9e4z6n9pM99bcNzWhh6zbwjqFd1ziqYgUU_dZxI5a6KOSLJUNd9uE5r/s1600/animalien+sailkapena2.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><br /></a>jon gorostiagahttp://www.blogger.com/profile/02899662980510393937noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5832090423778188501.post-87604109935486502042011-05-25T03:38:00.000-07:002011-06-06T02:37:39.091-07:00Señal zelularrak erleak hiltzen dituzte.Mugikor batek dei bat egiten duenean ala baten batekin hitzegiten dagoenean eztiaren ekoizleak mugikorrak egiten duen burrunbarekin erleen hegoak 10 bider soini gehiago egiten dute. Ere gertatu ahal dena mugikorraren seinalearekin erleak hiltzea.<div><img src="http://img.informador.com.mx/biblioteca/imagen/266x200/576/575418.jpg" /></div>jon gorostiagahttp://www.blogger.com/profile/02899662980510393937noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5832090423778188501.post-42559318099829192982011-05-11T03:05:00.000-07:002011-06-06T02:40:03.191-07:00Kutsadurak eta intsektizidak erleei eragin die.Erleen koloniei asko eragin die kontaminazioa eta intsektizidak eta baita ere frutei, begetalei eta legunbreei mundu osoan zehar. Polonia zenbakiak txikiagotu dira eta orduan polinizaisio gutxiago dago eta pertsonen alimentazioa gutxiagotzen dago munduko hainbat lekutan eta horren errua dute insektizidak, sustantziak kimikoak,kontaminazioa....<div><img src="http://img.informador.com.mx/biblioteca/imagen/266x200/544/543103.jpg" /></div>jon gorostiagahttp://www.blogger.com/profile/02899662980510393937noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5832090423778188501.post-57600395952257019392011-05-11T02:00:00.000-07:002011-05-11T02:31:08.042-07:00Eulien pikadurak udaberrian eta udan andituko dira<a href="http://unabolleraenmadrid.blogia.com/upload/20070610020201-mosquitos.gif" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 315px;" src="http://unabolleraenmadrid.blogia.com/upload/20070610020201-mosquitos.gif" border="0" alt="" /></a><br />Martzoa eta abuztuaren artean moskitoen pikadura handituko da eta gehien hezetasuna dagoen lekuan eta horrek moskitoei asko lagunduko die euren ugaritzean.Hospital del centro medico ocidente esan du gaur.jon gorostiagahttp://www.blogger.com/profile/02899662980510393937noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5832090423778188501.post-17919553805967780212011-05-10T23:07:00.000-07:002011-05-10T23:25:49.950-07:00Aurkitu dute zelan egiten duen erle batek zelan egiten den erle bat erregina jale realaren bidez<a href="http://t1.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcReiaa01nFUE4qtNMMLFLNDa1RFiWnErMXDajqySWERYw_Lme0mBA" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 259px; height: 195px;" src="http://t1.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcReiaa01nFUE4qtNMMLFLNDa1RFiWnErMXDajqySWERYw_Lme0mBA" border="0" alt="" /></a><br />Jalea realak duen osagai bat (57-kDa).Osagai honek erle larba batetik erregina bat ateratzea egiten du. Horrela atera da estudio bat egin ostean publikatu du Nature aldizkariak.jon gorostiagahttp://www.blogger.com/profile/02899662980510393937noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5832090423778188501.post-41187878517335461182011-05-10T12:17:00.000-07:002011-05-10T23:06:18.672-07:00Istripu baten bidez insektu nazkagarri berriak aurkitu dituzte.<a href="http://www.jardineria.pro/wp-content/uploads/2009/05/mosquito.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 336px; height: 323px;" src="http://www.jardineria.pro/wp-content/uploads/2009/05/mosquito.jpg" border="0" alt="" /></a><br />Vandervileko unibertsitateko zientifiko talde batek istriopu banten bidez insektuk nazkagarri berriak aurkitu dituzte. Zientifikoek esan dute mila bider eraginkorragoak direla erosi ahal diren animaliak baino. Horrela esan du gaur<span class="Apple-style-span"> Proceedings of the<span class="Apple-style-span" style="font-family: arial, helvetica, clean, sans-serif; line-height: 16px; "> National Academy Siences aldizkariak</span></span>jon gorostiagahttp://www.blogger.com/profile/02899662980510393937noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5832090423778188501.post-68613618034253657422011-05-04T12:49:00.000-07:002011-05-05T07:19:33.555-07:00Espainiako tximeletak motak desagertzeko zorian<a href="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/e5/Kl_feuerfalter2.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 300px; height: 267px;" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/e5/Kl_feuerfalter2.jpg" border="0" alt="" /></a><br /><a href="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/f2/Lycaenidae_-_Callophrys_rubi.JPG" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 324px; height: 168px;" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/f2/Lycaenidae_-_Callophrys_rubi.JPG" border="0" alt="" /></a> <span class="Apple-style-span"> </span><span class="Apple-style-span">Calloprish rubi</span><br /><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 12px; font-weight: bold; line-height: 18px; "><div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 12px; font-weight: bold; line-height: 18px; "> </span></div><div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 12px; font-weight: bold; line-height: 18px; "><br /></span></div><div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 12px; font-weight: bold; line-height: 18px; "><br /></span></div><div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 12px; font-weight: bold; line-height: 18px; "><br /></span></div><div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 12px; font-weight: bold; line-height: 18px; "><br /></span></div><div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 12px; font-weight: bold; line-height: 18px; "> Lycaena phlaeas</span></div><div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 12px; font-weight: bold; line-height: 18px; "><br /></span></div><div><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 12px; font-weight: bold; line-height: 18px; ">Espainan dauden tximeleta anistazuna oso handia da ,non 232 mota bizi dira, eta arriskuan daude gizakien eraginez, azkenengo hamarkadatan berakada nabaria eragin duena. Horrela adierazi du Madrilgo Unibertsitate Autonomiko Zologiako katedradunak.</span></div> </span><div><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span" style="font-size: 12px; line-height: 18px;"><b><br /></b></span></span></div>jon gorostiagahttp://www.blogger.com/profile/02899662980510393937noreply@blogger.com1